Göteborg tur och retur, del 4

Sista dagen i Göteborg var vi lagom mosiga efter festen vi kände att en tur till Botaniska trädgården vore en lämplig utflykt. Det var första gången jag besökte den men kommer definitivt at åka dit igen vid tillfälle. Jag tror att vi allihopa kände så. Iaf var vi alla mycket piggare och hade mer energi efter att ha strosat runt där i nästan två timmar.

Vi besökte bl a den Japanska trädgården. Jag gillar den här typen av trädgårdar. Det är något med designen, materialet, växtvalen och vattnet som skapar en särskild atmosfär.

Vi passerade en stor rabatt med massa olika sorters dahlior. Jag har inte många höstblommor i trädgården och inga dahlior överhuvudtaget så jag blev väldigt inspirerad inför nästa sommar att försöka hitta några sorter att plantera. Främst gillade jag dom som hade mörkröda stammar och blad eller blommor.

En liten skir växt fångade mitt öga. Tyvärr var skylten söndervittrad så jag kunde inte uttyda vad det var för sort. Är det någon som vet vad det är för växt bilden ovan så hör gärna av er.

Avslutningsvis klättrade vi upp på utsiktskullen innan vi återvände ner mot bilarna. Tack gänget för sällskapet och för en jättemysig helg!

Göteborg tur och retur, del 3

 

Syftet med själva resan till Göteborg var firandet av dottern som tidigare i år fyllt 30. Hon och hennes pojkvän hade bjudit in till fest. Och som dom fixat! Sytt färgglada tygskynken, lagat mat, dekorerat svärföräldrarnas hus och trädgård, kört bord och stolar mm. Och vilken fest det blev!

Temat för festen var orienten "typ",  blommigt och/eller färgglada kläder var det som gällde. Man blev glad bara av att se alla som kom.

Tack för att ni ordnade festen Atti och Mackan och tack Roger och Christin som upplät huset och trädgården.

Göteborg tur och retur, del 2

I torsdags besökte vi Fagertärns naturreservat vid Tiveden. Jag har länge velat se röda näckrosor på den plats där man tror att mutationen från de vita uppstod. De är med på min sk bucketlist, dvssaker jag gärna vill göra/se innan det är försent.

Inbäddad i skogen låg sjön där, spegelblank i morgonsolen. I ryggsäcken vilade mitt teleobjektiv. Vi började gå längs stigen runt sjön och på vattnet flöt klungor av näckrosor, inga röda och det mesta i knopp. Var det så att vi var för tidigt ute? En man med ett jättestort teleobjektiv mötte oss. Han var nedslagen. Han hittade inga röda näckrosor någonstans. Vi bestämde oss ändå för att fortsätta en bit till. Det var ju så vackert runt sjön och vi behövde röra på oss efter allt bilåkande.

Och se där! Båtbyggar´ns skarpa öga hittade en klunga röda näckrosor alldeles vid strandkanten, en var vackert utslagen och en var på god väg. Genom kameralinsen hittade jag även knoppar längre ut. Ni fattar lyckan!

Efter Fagertärn tog vi oss en tur in i Tivedens nationalpark där vi bestämde oss för att ta en kort tur för att uppleva den live. Nästa gång får det bli en längre tur. Nu skulle vi via Töreboda för att söka upp svärfars barndomshus.

Mer info hittar du här:
Tiveden (med länk till Fagertärn och info om stigar, mat mm).

Göteborg tur och retur, del 1

Förra veckans tripp till Göteborg var fantastisk på alla vis. Vi stannade på en del ställen som jag gärna vill tipsa om så därför delar jag upp resan i flera inlägg. Del 1 innefattar resans första dag då vi bl a åkte igenom min barndoms trakter i Norberg i Bergslagen (det gjorde vi iofs på vägen hem med).

Jag bad Båtbyggar´n svänga in till Bråfors som ligger på vägen mellan Norberg och Fagersta. Jag minns byn från min ungdom och speciellt pappa och den dåvarande ägaren Åke Brate Andersson. Den senare var en glad och bullrig karl som pappa arbetade åt och som han gillade skarpt. En gång tog pappa med oss dit för att se på de stora buskarna av rabarber som växte där. Jag har skrivit om detta i min bok Båtbyggarhustruns bästa.

När vi kom fram till byn så visade den sig numera vara Västmanlands första kulturreservat. Fantastiskt att man valt att bevara och skydda denna vackra bergsmansgård med anor som sträcker sig till 1200-talet för framtida generationer.

En man hämtade skyndsamt en skock får med hjälp av sin vallhund och förklarade att han var på väg till Bondens dag för att delta i en vallhundsuppvisning. Synd att han hade så bråttom. Jag hade velat växla några ord med honom eftersom jag förstod att detta måste vara ett barn eller gift med ett barn till Åke.

Läs mer om Brategården på: www.brategården.se eller sväng in om du har vägarna förbi. Jag lovar - du kommer inte att ångra den lilla omvägen! Om jag hittade rabarber? Bara en klen liten planta.

Men det som ändå väckte de starkaste barndomsminnena var doften av blommande lind som slog emot oss när vi klev ur bilen. Den som känt doften förstår vad jag menar. Jag måste undersöka om det går att plantera lind på våra breddgrader.

Doften av lind möttes vi även av i Olshammar när vi svängde in på Olshammargården där vi bokat rum för natten. Gården är Verner von Heidenstams födelsegård och en av rummen i herrgården är inrett som ett museum. Gården ligger vid stranden av Vättern och alldeles intill finns Birgittakyrkan från 1600-talet som är döpt efter Heliga Birgitta som ska ha bott på gården efter att hennes make, Ulf Gudmarsson, köpte gården 1327.

Lindarna, "De tolv apostlarna" i trädgården var från början en berså. Jag rekommenderar ett besök mitt bland dom under blomningen. Berusning är bara förnamnet.

Sommartårta

Tårta hör sommaren till. Den här tårtan är en riktig favorit. Båtbyggar´ns morfars fru Hill och som bodde i vårt hus innan oss bakade den ofta. Hennes favoritfyllning var hallon.

Den har många namn; Glömmingetårta, Pinocchiotårta, Brittatårta eller Stinas Kalastårta som den heter i min bok Båtbyggarhustruns bästa.

I helgen har vi varit ner till dottern i Göteborg som anordnade en fantastisk fest med anledning av att hon tidigare i år fyllt jämnt. Jag hade lovat att baka tårtor och det fick bli denna.

Mer om Göteborgsturen kommer senare i veckan när jag laddat upp alla bilder.


Kalastårta
(12 bitar)

75 g smör
2 dl florsocker
5 äggulor
1,5 dl vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
4 msk mjölk
5 äggvitor
2 dl strösocker
1 påse flagad mandel
4 dl vispad grädde
Bär, ex jordgubbar, hallon, blåbär

Sätt ugnen på 175°
Vispa smör och florsocker pösigt i en bunke. Tillsätt äggulorna en i taget. Blanda vetemjöl med bakpulvret och rör ner detta växelvis med mjölken. Bred ut smeten på en bakpappersklädd långpanna.

Vispa äggvitor och socker till en fast maräng. Bred den över smeten och strö över den flagade mandeln. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 20 minuter. Låt svalna helt.

Vispa grädden. Dela kakan i två delar. Bred grädden och strö över bären på den ena halvan och lyft på den andra som ett lock. Förvara svalt. Tårtan blir godast om den får stå en stund innan serveringen.

R.I.P. kompis

Gårdagen började med strålande sol och det var ovanligt varmt för denna sommar. Jag klagar inte på vädret. Vi här ute vid kusten tycks ha haft hyfsat även om den riktiga värmen saknats.

Det enda mörka molnet den senaste tiden har varit Lilljaffa. Det började med utslag runt midsommar. Veterinären konstaterade sk Hotspot som är en bakterie som hundar har men som sprider sig i fukt och värme. Scahmponering, tabletter och antibiotika följde men förra veckan fick hon tillbaka det under svansroten och då upptäckte vi också att hon var svullen där bak. Hela helgen har hon haft ont och varit orolig och Båtbyggar´n for till veterinären igen igår. Därifrån ringde han och meddelade att de hittat en tumör och att det gemensamt tagit beslut om att det var bäst att hon fick somna in. Sorgligt! Rest in peace Jaffa. Promenaderna runt udden blir inte riktigt de samma utan dig.

Vi har inte varit utan hund sedan början av 1980-talet. Nu får vi glädjas åt Ollis och Karins Tyra och Minna. Visst är det en fin bild på dom alla tre när de sitter och väntar på varsitt tuggben?

Jag lät alla mina maskrosor finnas

Det är fascinerande att betrakta en utblommad maskros genom mitt macroobjektiv. Tittar man rakt uppifrån så ser det ut som fröna som sitter fast i det som ser ut som en nåldyna bildar en stjärnhimmel. Visst är det vackert?!

Jag låter nog mina maskrosor finnas. Tänk om jag verkligen skulle idas att använda dom i matlagningen eller gräva upp rötterna för medicinskt bruk? Häromveckan när vi var och åt mat på Åbrånets limousin i Hörnsjö blev vi bjudna både på maskrospesto och på köttfärsbiffar inlindade i maskrosblad som ett sorts svenska vindolmar. Gott! Om ni inte besökt Åbrånet än så är det hög tid!