Örtsalt

Sensommaren betyder skörd. Båda det vilda och det odlade ska plockas in, ätas, förvällas och förädlas. Roligt är det även om det ibland känns lite jäktigt att hinna med allt.

Den gångna veckan har jag bl a ägnat mig åt att tillverka örtsalt. Jag har gjort tre omgångar. En för fisk, en för kött och en lite mer allround. Jag gjorde en större sats av alla så att jag kan ge bort lite. Det brukar vara en uppskattad present.

Principen är att ha ungefär lika mycket kryddor i vikt som havssalt. Till kött- och fisksaltet använde jag havssalt av flingor och till allroundsaltet grovt havssalt. Jag föredrar flingsaltet även om det är dyrare. Grovsaltet kan vara svårt att fördela.

Så här gjorde jag.

Örtsalt

Kött
150 g havsalt (flingor)
30 st enbär
1 liten färsk vitlök
25 g squash
125 g av rosmarin, libbsticka (inte så mycket), timjan och bladpersilja (mest).

Fisk
150 g havssalt (fling)
75 g purjolök
75 g av dill, dragon, citrontimjan, citronmeliss, körvel och gräslök

Allround
100 g grovt havssalt
1 chili
3 klyftor vitlök
75 g basilika (jag tog även röd basilika men ångrar det eftersom färgen på saltet blev lite grått), rosmarin, timjan, krus- och slätbladig persilja (mest av detta).


Lägg örterna, lök, salt mm i en matberedare och kör till en fuktig massa. Bred ut massan på en bakpappersklädd plåt och låt torka i 55° (gärna med varmluften på) tills allt känns torrt. Jag brukar röra om lite nu och då. Hur lång tid det tar beror på hur mycket fukt ingredienserna innehåller. Men räkna med åtminstone 7-8 timmar.
När allt är torrt kör man allt i matberedaren igen och häller upp på burkar.

Kvalitetstid med familjen

Idag är det min sista semesterdag och jag har ägnat dagen åt tvätt och trädgårdslandet. Nu sitter jag och tömmer kamerans minneskort och ser sommarens alla bilder flimra förbi. Det har varit en bra sommar. Mycket sol och lite regn. Men tyvärr lite kallt och blåsigt. Den "riktiga" sommarvärmen fick vi när vi var på Sleneset förra veckan. Hela ön doftade honung av all älggräs som blommade och flera dagar sken solen från en klarblå himmel.

Den här gången följde hela familjen med. Det var första gången för Atti och Marcus och vi var extra glada att de kom upp ända från Göteborg. Veckan bjöd verkligen på kvalitetstid med familjen. Kvalitetstid är för mig när vi alla är samlade och det finns utrymme för aktiviteter och vila som passar alla.

Fisket var lyckat. Marcus som tidigare bara metat lite abborre fick en jättehälleflundra på kroken. 163 cm och 57 kg! Helt vansinnigt stor. Olli som är en skicklig filéare tog sig an fisken och nu har vi en massa fina bitar i frysen.

Även makrillfisket var lyckat. Extra roligt tycker jag som är väldigt förtjust i makrill. Jag rökte lite allteftersom och några la vi på grillen en kväll.

Ollis och Karins valp Minna var med. Hon fick sig bl a en premiärtur på havet vilandes skönt mot Båtbyggarens axel. Andra dagar stannade hon hemma med matte.

Karin dristade sig att ta ett dopp i det kalla Atlantvattnet. Dagen därpå följde vi alla hennes exempel, ja förutom Båtbyggar´n då som är en erkänd badkruka. Det var kallt men inte alls så kallt som jag trott.

En av eftermiddagarna tog vi en tur till Lovund och efter en bit mat gick vi upp på Heirsan för att njuta av utsikten och för att se när lunnefåglarna kom inflygande från havet in till de väntande ungarna. Här och där hoppade små ungar runt i stenskravlet och provade sina vingar.

Varje gång vi är i Norge lär jag mig någon ny växt eller får syn på ett djur eller fågel som jag inte tidigare sett eller fotograferat. Denna gång stiftade jag bekantskap med fjällskäran och med havssulan.

Det var extra tråkigt att lämna Sleneset denna gång. Vi kommer att sakna solnedgångarna och hustärnan Ture som var med oss hela veckan. Skönt att veta att de blir fler resor dit, även om det just nu känns väldigt länge tills nästa gång.

Nu ska jag slänga mig i duschen och packa arbetsväskan inför jobbstarten imorgon. Hur är det med er? Har ni återgått till era arbeten?

Göteborg tur och retur, sista delen

På vägen tillbaka till Järnäsklubb stannade vi till vid Koppardalen i Avesta. Koppardalen, vackert belägen vid Dalälven är ett bruksområde, vars anor går tillbaka ända till 1600-talet. Idag är det ett centrum för bl a kultur, näringsliv och forskning. En del av området kallas Verket och där kan man bl a hitta utställningar och sedan 1995 konstutställningen Avesta Art.

Uppvuxen i krokarna och med ett förflutet som bruksintendent älskar jag sådana här miljöer. Jag tror jag ska föreslå ledningen för Olofsfors bruk att göra ett studiebesök dit.

Vi åt oss en lättare lunch och till min glädje bestod den sk bruksmackan av bl a Gustafskorv. En favoritkorv (av hästkött) som nu och då förekom hemma i barndomshemmet i Bergslagen.Vi tittade lite på utställningarna och insåg att även här skulle vi behövt mer tid. Kanske ett resmål för en husmorssemester i framtiden?

Göteborg tur och retur, del 4

Sista dagen i Göteborg var vi lagom mosiga efter festen vi kände att en tur till Botaniska trädgården vore en lämplig utflykt. Det var första gången jag besökte den men kommer definitivt at åka dit igen vid tillfälle. Jag tror att vi allihopa kände så. Iaf var vi alla mycket piggare och hade mer energi efter att ha strosat runt där i nästan två timmar.

Vi besökte bl a den Japanska trädgården. Jag gillar den här typen av trädgårdar. Det är något med designen, materialet, växtvalen och vattnet som skapar en särskild atmosfär.

Vi passerade en stor rabatt med massa olika sorters dahlior. Jag har inte många höstblommor i trädgården och inga dahlior överhuvudtaget så jag blev väldigt inspirerad inför nästa sommar att försöka hitta några sorter att plantera. Främst gillade jag dom som hade mörkröda stammar och blad eller blommor.

En liten skir växt fångade mitt öga. Tyvärr var skylten söndervittrad så jag kunde inte uttyda vad det var för sort. Är det någon som vet vad det är för växt bilden ovan så hör gärna av er.

Avslutningsvis klättrade vi upp på utsiktskullen innan vi återvände ner mot bilarna. Tack gänget för sällskapet och för en jättemysig helg!

Göteborg tur och retur, del 3

 

Syftet med själva resan till Göteborg var firandet av dottern som tidigare i år fyllt 30. Hon och hennes pojkvän hade bjudit in till fest. Och som dom fixat! Sytt färgglada tygskynken, lagat mat, dekorerat svärföräldrarnas hus och trädgård, kört bord och stolar mm. Och vilken fest det blev!

Temat för festen var orienten "typ",  blommigt och/eller färgglada kläder var det som gällde. Man blev glad bara av att se alla som kom.

Tack för att ni ordnade festen Atti och Mackan och tack Roger och Christin som upplät huset och trädgården.

Göteborg tur och retur, del 2

I torsdags besökte vi Fagertärns naturreservat vid Tiveden. Jag har länge velat se röda näckrosor på den plats där man tror att mutationen från de vita uppstod. De är med på min sk bucketlist, dvssaker jag gärna vill göra/se innan det är försent.

Inbäddad i skogen låg sjön där, spegelblank i morgonsolen. I ryggsäcken vilade mitt teleobjektiv. Vi började gå längs stigen runt sjön och på vattnet flöt klungor av näckrosor, inga röda och det mesta i knopp. Var det så att vi var för tidigt ute? En man med ett jättestort teleobjektiv mötte oss. Han var nedslagen. Han hittade inga röda näckrosor någonstans. Vi bestämde oss ändå för att fortsätta en bit till. Det var ju så vackert runt sjön och vi behövde röra på oss efter allt bilåkande.

Och se där! Båtbyggar´ns skarpa öga hittade en klunga röda näckrosor alldeles vid strandkanten, en var vackert utslagen och en var på god väg. Genom kameralinsen hittade jag även knoppar längre ut. Ni fattar lyckan!

Efter Fagertärn tog vi oss en tur in i Tivedens nationalpark där vi bestämde oss för att ta en kort tur för att uppleva den live. Nästa gång får det bli en längre tur. Nu skulle vi via Töreboda för att söka upp svärfars barndomshus.

Mer info hittar du här:
Tiveden (med länk till Fagertärn och info om stigar, mat mm).

Göteborg tur och retur, del 1

Förra veckans tripp till Göteborg var fantastisk på alla vis. Vi stannade på en del ställen som jag gärna vill tipsa om så därför delar jag upp resan i flera inlägg. Del 1 innefattar resans första dag då vi bl a åkte igenom min barndoms trakter i Norberg i Bergslagen (det gjorde vi iofs på vägen hem med).

Jag bad Båtbyggar´n svänga in till Bråfors som ligger på vägen mellan Norberg och Fagersta. Jag minns byn från min ungdom och speciellt pappa och den dåvarande ägaren Åke Brate Andersson. Den senare var en glad och bullrig karl som pappa arbetade åt och som han gillade skarpt. En gång tog pappa med oss dit för att se på de stora buskarna av rabarber som växte där. Jag har skrivit om detta i min bok Båtbyggarhustruns bästa.

När vi kom fram till byn så visade den sig numera vara Västmanlands första kulturreservat. Fantastiskt att man valt att bevara och skydda denna vackra bergsmansgård med anor som sträcker sig till 1200-talet för framtida generationer.

En man hämtade skyndsamt en skock får med hjälp av sin vallhund och förklarade att han var på väg till Bondens dag för att delta i en vallhundsuppvisning. Synd att han hade så bråttom. Jag hade velat växla några ord med honom eftersom jag förstod att detta måste vara ett barn eller gift med ett barn till Åke.

Läs mer om Brategården på: www.brategården.se eller sväng in om du har vägarna förbi. Jag lovar - du kommer inte att ångra den lilla omvägen! Om jag hittade rabarber? Bara en klen liten planta.

Men det som ändå väckte de starkaste barndomsminnena var doften av blommande lind som slog emot oss när vi klev ur bilen. Den som känt doften förstår vad jag menar. Jag måste undersöka om det går att plantera lind på våra breddgrader.

Doften av lind möttes vi även av i Olshammar när vi svängde in på Olshammargården där vi bokat rum för natten. Gården är Verner von Heidenstams födelsegård och en av rummen i herrgården är inrett som ett museum. Gården ligger vid stranden av Vättern och alldeles intill finns Birgittakyrkan från 1600-talet som är döpt efter Heliga Birgitta som ska ha bott på gården efter att hennes make, Ulf Gudmarsson, köpte gården 1327.

Lindarna, "De tolv apostlarna" i trädgården var från början en berså. Jag rekommenderar ett besök mitt bland dom under blomningen. Berusning är bara förnamnet.