25 oktober 2013

Malta

Bagarbertan och jag har varit på Malta. Vi bodde hos mina svärföräldrar i Sliema som redan innan vi anlände hade de bokat teaterbiljetter, fixat guide mm. Och som de sedan tog hand om oss! Bättre värdar än dem är svåra att hitta.

Det blev en innehållsrik vecka. Solen sken och vattnet var varmt. Här en liten resumé.

Maltas historia är fascinerande och ön är rik på historiska avtryck från olika tidsepoker. Redan 1980 upptogs huvudstaden Valletta på UNESCO´s världsarvslista. Vi besökte megalittempel, medeltida städer, katakomber och kyrkor.


Vi såg starten av Rolex Middlesea race där hundra besättningar gav sig iväg för att runda Sicilien, Korsika och Sardinien. Längs efter muren på Valletta följde människor båtarna, själva hade vi första parkett där vi satt i en segelbåt.


Vi undersökte den lokala matkulturen. Det var säsong för lampukifisket och grönsaksstånden var bl a fyllda med kaktusfikon, granatäpplen och pumpor. I Mgarr åt vi en god kaningryta och besökte Victors bakery där vi fick en liten inblick i hur de typiska maltesiska brödet bakas.



Vi besökte fiskemarknaden i den lilla fiskebyn Marsaxlokk. Förutom fisk var stånden fyllda med kläder, skor, köksartiklar mm. Med oss hem fick vi kapris, salt och lite grönsaker.

Från en av lägenhetens terrasser kunde vi på morgnarna följa ett av alla de duvslag som svävade runt ön.



På den andra terrassen intog vi sena middagar. Från början av veckan var gubben i månen involverad i våra samtal. Samtalen rörde sig bokstavligen från allt mellan himmel och hav.



En av kvällarna var vi inbjudna till familjen Palmier i Hamrun där en trappa mitt i huset tog oss upp på deras fina takterrass med utsikt över ön. Dottern i familjen, Nikita, som älskar att laga mat och baka hade stått vid spisen hela dagen och bordet vi slog oss ner kring dignade av smårätter av olika slag. Till kaffet plockade hon fram en cheesecake med jordgubbar i kylen. Tack Palmiers för en minnesvärd kväll!


En gullette (en gammal turkisk båttyp) tog oss till öarna Gozo och Comino med den blå lagunen. Och blå var den, lagunen. Turkos på sina håll. Både Bagarbertan och jag älskar att bada och belåtna  guppade vi runt som korkar i det salta vattnet.

Här hemma hade den första snön både kommit och farit och i helgen ställer vi om klockan till vintertid. Båtbyggar´n är i Stockholm och Lilljaffa inackorderad hos svägerskan vilket byns hjortar upptäckt. De hade gått bärsärkargång i grönsakslandet och all grönkål som hönsen skulle få i vinter var uppätna.

Tack Anita och Nisse för att ni tog så väl hand om oss och tack för resesällskapet Bagarbertan!

2 kommentarer:

  1. Härligt reportage från Malta, mina minnen och längtan väcks. Kul att det finns några av de färggranna fiskebåtarna kvar. Är de gamla läckra bussarna utbytta?
    Eva

    SvaraRadera
  2. Nog var de läckra de gamla bussarna - tyvärr utbytta nu.

    SvaraRadera