9 december 2013

Tallinn


Min syster Sisko och jag har varit på en buss- och kryssningresa till Tallinn. Så himla praktiskt - hon klev på en buss i Östersund och jag på en annan i Nordmaling för att mötas i Tönnebro för vidare färd mot färjan.

Huvudmålet, förutom att träffas förstås, var stadens traditionella julmarknad på rådhustorget. De baltiska länderna är kända för sina stickade plagg och de flesta stånden dignade av mössor, sockar och vantar. Vi inhandlade inte så mycket stickat utan lite korv till julbordet, kryddor till julbaket, pepparkakskryddade mandlar mm. Det var verkligen mysigt att gå där runt alla stånden och titta och provsmaka.



Tallinn var en överraskande vacker stad, både innanför och utanför den två kilometer långa ringmuren som omslöt den gamla hansastaden som 1997 hamnade på UNESCO´s världsarvslista.

Estländarna har en brokig och många gånger sorglig historia kantad av en rad ockupationer. 1991 blev de självständiga efter att varit ockuperade av ryssarna under ett par århundraden. Dörren ovan är ett minne efter den svenska ockupationen på 1500-talet. Undrar var malmen till de stora spikarna kom ifrån? Och eken i dörren?

Estländarna är protestanter men då många av landets invånare är ryssar (runt 40% tyckte jag guiden sa) hittar man en och annan rysk-ortodox kyrka som Alexander Nevskij katedralen, på bilden nedan.


Vi hade tyvärr inte så mycket tid att upptäcka alla gränder och gator så jag återvänder gärna till Tallinn. Den här gränden var full med ateljéer, verkstäder och ett kafé med choklad som specialitet . Kaféet gav mig en idé till en julpralin som jag måste prova på att göra. Blir den som jag tänkt så hamnar den nog här på bloggen, så håll utkik!

Resan hem över Östersjön var inte lika lugn som överresan. Orkanen Sven tornade upp åtta meter höga vågor och vår hytt låg högst upp. Det kändes lite knepigt till en början innan vi visste hur mycket det skulle blåsa och hur mycket färjan skulle kränga. Men så småningom gungades jag till sömns med sonens och dotterns tröstande ord ringande i öronen om att åtta meter höga vågor känns ungefär som 30 cm på vår båt och att färjan inte skulle ha lagt ut om den inte var ok.

Tack Sisko för sällskapet! Jag funderar redan på vart vi ska nästa gång.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar